En aerosol består av små partiklar som är finfördelade i en gas. Partiklarna kan vara fasta eller flytande och en aerosol innefattar både gasen och partiklarna.
Typiska exempel på var man kan hitta aerosoler är i olika former av rök, dimma och luftföroreningar, till exempel i:
Det finns flera aspekter att betänka här. Vi kan ta doftsprayen som exempel, som är vanligt förekommande både hemma och på jobbet. Produkten består av en trycksatt metallbehållare med en aerosolblandning i, samt brandfarlig drivgas.
Själva behållaren ska sorteras som metallförpackning – förutsatt att den är helt tom. Om den inte är tom ska den sorteras som miljöfarligt avfall. Om en metallburk sorteras och återvinns är det inte så illa att använda en aerosolbehållare som man kanske tror. Idag sker en stor del av tillverkningen av återvunnen metall, vilket är bra.
Förr i tiden användes freon som drivgas i metallbehållaren för att trycka ut innehållet/aerosolen. Detta bidrog till att bryta ner jordens ozonlager, och används inte längre. Idag används ofta butan och/eller propan, gaser som är giftiga och brandfarliga under tryck.
En aerosol kan vara högst irriterande för personer med allergier eller andra andningsrelaterade sjukdomar. Många företag väljer idag bort aerosolbaserade doftsprayer på toaletterna på grund av att man har personal som finner produkterna irriterande.
Många, men inte alla. Det finns jättebra aerosoler som gör att vi kan göra saker vi aldrig kunnat göra annars. Astmamedicin finns som aerosol i en inhalator och hjälper människor varje dag.
Eller ta en vanlig doftspray som står på jobbets toalett. När du är klar trycker du ut en ”luktförbättrande” aerosol i det lilla toalettutrymmet och känner snabbt hur en doft sprider sig av exempelvis citron. Personen som kliver in efter dig, som är astmatiker, kan tvingas backa ut från toaletten igen då personen inte kan andas där inne på grund av sammansättningen i den ”dofttförbättrande” aerosolen och de drivgaser som använts.
Det finns undersökningar och forskning som visar på samband mellan bland annat doftsprayer/doftljus och just astma. Partiklarna som vissa av dessa produkter består av eller avger när dom används anses i vissa fall även kunna förändra vårt DNA eller öka risken för cancersjukdomar. John Naish på tidningen Dailymail i England skrev en artikel om detta här.
På en vanligt förekommande doftspray för toaletter förklaras på säkerhetsdatabladet följande under hälsorisker.
Faroangivelser:
(H222) Extremt brandfarlig aerosol.
(H229) Tryckbehållare: Kan sprängas vid uppvärmning.
Här kan utläsas att sammansättningen av det man sprayar ut, själva aerosolen+drivgasen, är extremt brandfarlig och att behållaren som är trycksatt kan sprängas vid uppvärmning.
Det är alltså innehållet i aerosolen som bestämmer hur skadlig den är för oss människor. Detta kan vara svårt att ha kontroll på eftersom en aerosol kan bestå av flera hundra olika ingredientser och vissa ämnen kan få nya egenskaper när dom blandas med andra.
Beroende på mängderna så finns det regler och krav för hur en aeroslbehållare ska förvaras.
Ett tips är att inte förvara en aerosolbehållare nära en värmekälla. Jag har sett aerosolbehållare stå ovanpå badrumskåp där det precis under sitter en glödhet halogenlampa, detta rekomenderas EJ.
En aerosol kan vara direkt livsfarlig och missbrukas, det visar nyheten att ungdomar använder doftsprayer i berusningssyfte. Redan 2012 skrevs det om detta i Norrtälje tidning. Detta är extremt farligt och förenat med direkt livsfara, ring 112 om ni har misstankar om att man använt aerosoler i berusningssyfte.
Användningsområdena för aerosoler som förpackning möjliggör som sagt produkter som är bra för oss (medicin) och kan lösa svåra problem för oss genom smörjning (dom flesta av oss känner till produkter som CRC 5-56 eller WD40 som löser kärvande bultar och liknande genom att tränga in i svåråtkomliga utrymmen).
Men det kan vara bra att minska på användningen av aerosolbehållare, framförallt i offentliga miljöer där det inte är nödvändigt, hemmet och arbetsplatsen är sådana ställen och där det kan framkalla allergier eller problem för människor.
Ett första steg kan vara att klara sig utan doftsprayer av aerosoltyp på toaletten, hemma och på jobbet. Lider man av dålig doft på ett toalettutrymme dagligen kanske städfrekvensen behöver ökas eller toaletten saneras för att bli av med illaluktande bakterieväxter eller smutsansamlingar.
Ja, men inte alltid.
För att lackera en bil använder man en aerosolmetod när man finfördelar färgen över plåten så den blir jämn och tät. Detta är svårt att göra på annat sätt.
Upplever man ett behov av en så kallad luktförbättrare på exempelvis en toalett så är vår rekommendation att börja med att se över städfrekvenserna och vid behov utföra sanering av utrymmet.
I en värld där olika former av allergier bara blir vanligare och vanligare så behöver vi ibland stanna upp och fundera på vad vi kan göra för att underlätta vardagen för alla människor som kämpar med någon form av allergi.
Stockholms Städsystem använder inte trycksatta produkter i den dagliga städningen hos våra kunder.
Du kanske också är intresserad av: